Nu eller aldrig

Jag började dagen med en snabbsydd gardin. Sedan kom finvädret tillbaka. Så det blev frukost och läsning på terrassen, samt lite nödvändigt småplock på förmiddagen. På eftermiddagen gjorde jag turen till Vadstena som inte blev av igår.

Med anledning av Hemslöjdens 100-årsjubileum, pågår en spetsutställning på slottet. Den ville jag så klart se. Där fanns en del traditionella spetsar, men framför allt nya sätt att utnyttja tekniken. Fantastiska skapelser, verkligen! Som…

…fåglar av Ingrid Eggiman-Jonsson  …

…en vacker blå skål…

…halsband knypplade i metalltråd (svåra att fotografera, eftersom de befann sig i glasmontrar)…

…och det jag nog blev allra mest förtjust i: stickade ylletröjor med infällda spetsar i samma garn. De var så makalöst vackra! Tyvärr gör bilden dem inte rättvisa. Jag skulle verkligen vilja försöka mig på att göra något liknande någon gång. Men då måste jag samla myyycket mod först.

Som extra grädde på moset visade det sig att det var en teaterföreställning på slottet. Den skulle handla om Katarina Jagellonica, som jag kände till väldigt ytligt. Jag hade en aning om att hon var drottning av Sverige någonstans strax efter Gustav Vasa.

Nu fick jag mer kött på benen. Hon var gift med Gustav Vasas son Johan, som tog makten efter sin bror Erik, han som gifte sig med Karin Månsdotter.

Det var en enmansföreställning. Konstvetaren Eva Mattsson har dokumenterat hennes liv och spelade Katarina själv, iförd en fantastisk dräkt som var en reproduktion från mitten av 1500-talet. Den var alldeles underbar, svart med enligt uppgift 2 100 broderade pärlor på, underbart fall, vackra smycken till. Tyvärr fick man inte ta kort, annars skulle jag visat den. Lite extra roligt var det ju också att föreställningen ägde rum i Katarinas eget sovrum.

Jag är inte så bra på det där med historia. Antagligen för att skolan aldrig lyckades göra det intressant. Men när man får det levandegjort för sig på det här viset så är det en helt annan sak. Vilken tur att jag snubblade över detta!