Jag vet ju att jag inte ska sticka sådant som kräver koncentration i andras närvaro. Men det var ju så roligt med Esmeralda, så jag körde på fast jag hade föräldrarna här.
Resultatet? Jag repar upp, varv efter varv och tycks aldrig hamna på ett varv där maskantalet stämmer.
Nu ska jag fixa mat. Kanske går det bättre när jag fått lite i mig.
Men så tråkigt… Kan du inte fuska lite, då, bara se till att 1blir5 kommer över varandra? (Säger jag som hatar att fuska till det…)
Hoppas du kommer på spåret igen, mat kan göra susen!
Njae, fuskar jag så blir jag bara missnöjd i slutändan. Men, som pappa brukar säga när jag river upp saker och ting:” Det blir billigare på det viset, för garnet räcker längre.”