Min rygg blev sämre igen igår och kryckorna kom ut ur garderoben. Jag behöver inte ha dem hela tiden, men så där på morgonen innan jag kommit igång är de en välsignelse.
Fram på förmiddagen ringde det på dörren. Det var grannen, som jag träffade igår när jag stapplade ut för att hämta posten, som undrade om jag behövde något från affären. Så snällt att tänka på det! Jag har frysen rätt full, så svälta behöver jag inte, men ägg, grädde och smör var på upphällningen och crème fraichen var helt slut. Så det fick de köpa hem åt mig och nu klarar jag mig ett bra tag.
Att sitta är inte utan problem, men sitter jag fint, går det bra. Så idag har jag gjort ett par tändsticksaskar till. Jag samlade på tändsticksaskar i många år, så jag har lite att ta av. 
Jag måste lära mig en strategi för att inte kladda lim på bakgrunden när jag klistrar fast ”ostyriga” bitar. Men annars är jag nöjd.
Dumma rygg! Skönt med omtänksamma grannar!
Jag tycker att fågeln blev fantastiskt söt! Måste vara kul att klura fram de där motiven!
Ja, det är jättekul. Själva grundidén till fågeln – kropp, huvud och näbb – tog jag ur en bok. Men sedan plockade jag fram barnasinnet och lekte.
Stygga ryggar blir tummen ner! Men flera tummar upp för dina fina alster!