Nu har jag hunnit så långt på koftan att jag kunna prova en första gång, och jag tror att det här kan bli riktigt bra. Garnet är grövre än vad jag oftast stickar med, så det går rätt fort. Men jag jag tycker bättre om att sticka med lite finare stickor.
Det är första gången jag stickar en kofta ur The Knitter’s Handy Book of Top-Down Sweaters, boken jag älskar att nämna för att den är så fantastiskt bra. Två metoder beskrivs; antingen lägger man till några maskor längst fram, stickar runt och klipper sedan upp, eller stickar man fram och tillbaka. Med den första metoden slipper man ju att sticka aviga varv, men å andra sidan innebär det att man klipper sönder garnet och då kan jag ju inte repa upp och återanvända det om om jag skulle vilja det i framtiden. Så det fick bli fram-och tillbaka-stickning.
Det ser helt bedårande ut!!
Tack! Bedårande – inte ett ord man hör/läser varje dag.:-)
Det ser fint ut, den blir ju klar i ett kick! Förutom att garnet inte går att återanvända är jag väldigt tveksam inför att klippa, skulle vara så rädd att klippa fel eller råka förstöra.
Jo, jag stickade en jacka som skulle klippas upp och det var så läskigt att den fick ligga i över en månad innan jag till sist vågade ta fram saxen. Men det gick hur bra som helst, så den tröskeln har jag kommit över, tror jag.
Koftan ser ut att bli väldigt snygg. Gillar färgerna
Fast du kunde stickat runt och klippt för det där garnet är inget man repar upp enligt min erfarenhet. Eller repa upp går väl, njae, men det går inte att använda det upprepade igen…
Nej, det är klart, allt garn funkar inte att använda igen.
Verkligen fina färger! Och det går undan!