På torsdagar är det övning med Gregorianska kören. Vi sjunger i klosterkyrka, eller blåkyrkan som den också kallas. alltså den kyrka som byggdes efter den heliga Birgittas föreskrifter. Den invigdes 1430, det sitter mycket historia i väggarna. Och det är underbart att sjunga under de höga valven, akustiken är fantastisk.
Gregorianiken är när den sjungs på det traditionella sättet enstämmig, oackompanjerad och recitativ till sin karaktär. Poängen är att texten är viktigast, så sången får inte göra den svårare att uppfatta.
Vi sjunger nästan bara på svenska, men just nu övar vi på den här sången. Skillnaden är att de kvinnliga rösterna överväger hos oss. Starkt. Idag hade vi en man med, men det är inte alltid.
Övningarna är öppna, man kan hoppa in och vara med bara en enstaka gång om man vill. Det händer allt som oftast att någon på tillfälligt besök i Vadstena tittat in och sjunger med, eller bara lyssnar. Ibland kan det till och med dyka upp ett helt gäng från någon kör på annan ort. Det är lite extra roligt, för det funkar ju inte riktigt så med vanliga körer där man sjunger i stämmor. Här går det utmärkt med tillfälliga inhopp och man behöver inte vara van sångare eller duktig på notläsning för att kunna hänga med i alla fall lite grand.
Så trevligt att få sjunga i en kör! Jag har inte något tonsinne över huvud taget så jag får fortsätta att skråla i duschen
.