Det var bara det.

Nästa gång jag skulle skriva, kunde jag inte logga in och kontaktformuläret till bloggadministratören gick inte att skicka. Men jag lyckades hitta en adress till bloggens ägare och fick ett snabbt svar. Sedan blev det tyst och ingenting hände. Till sist tog bloggsuget över och jag bestämde mig för att börja om på nytt på Blogger.

Idag fick jag ett mejl om att problemet var löst och för en kort stund övervägde jag att flytta tillbaka hit, där jag vet hur allt fungerar. Men även om det finns en del saker jag gillar bättre här, så överväger fördelarna på Blogger, så det blir att jag fortsätter bloggandet där.

Däremot är jag jätteglad för att det fungerar som det ska här nu. Det har krånglat en del med att läsa gamla inlägg också, beroende på vilka vägar man tagit för att göra det. Jag använder ju bloggen som dagbok, kom-i-håg och fotoalbum för egen del, så det är fint att ha den kvar. Och lika viktigt är det så klart att jag nu kan hänvisa till min nya blogg. Jag har inte jättemånga läsare, men i statistiken kan jag se att det är ett skapligt antal som tittar in då och då, även om de inte ger sig till känna.

Så välkomna till min nya blogg. Och lämna gärna en kommentar någon gång, så blir jag extra glad.

Väl mött på nya Nu eller aldrig!

Just nu blir jag överöst av horder med  kommentarer på japanska (tror jag). Antagligen reklam, för här och där står namnen på kända märken på skor och kläder med latinska bokstäver.

Men vad är vitsen med att skicka reklam på japanska till en bloggare i Sverige? Om man nu vill försöka ragga kunder, finns det då ingen möjlighet att rikta reklamen mot datorer i länder där i alla fall en skaplig andel av befolkningen förstår språket man skriver på.? Jag kan ju se varifrån mina läsare kommer, om de inte valt att dölja sin IP-adress. Kunde inte spammarna utnyttja det på något sätt, lägga in ett filter som gör att mejlen bara går till datorer i vissa länder? Inte för att det egentligen stör mig, som sagt. Men jag begriper det inte…

(Mina tankar om den andra sortens skräppost, den som faktiskt liknar äkta kommentarer vid ett snabbt påseende, har jag skrivit om här :-))

Ja, ja, det går väl över. Och det finns annat att glädja sig åt. Som att så många flaggar för mina föräldrar så här på deras bröllopsdag. För nog måste det vara för deras skull det är allmän flaggdag idag, inte kan de väl har lurats alla dessa år…

Nu får jag väl skärpa till mig och blogga lite mer än jag gjort på sista tiden, så att det finns anledning att kommentera och jag får bekräftelse på att allt är som det ska igen.

Jag hade samma problem förra sommaren och då fixade det sig efter lite strulande, så jag hoppas på det bästa.