Visst är det ett vackert ord!
Jag förälskade mig i det som barn. Vi hade skivan Helgdagskväll i timmerkojan, där Thorstein Bergman tolkar Dan Anderson. (Finns på CD, rekommenderas varmt.)
I Till min syster lyder sista versen:
Kom ut, när stormen viner vild i apel, pil och hägg!
Se, vårens himlar brinna till Guds och stjärnors lov!
Och när du sövts till drömmar av resedan vid din vägg,
all ängens rosor ropa, kom ut till oss och sov!
Men jag har så vitt jag vet aldrig sett en reseda. Och inte hört om den i något annat sammanhang heller. Förrän i förrgår när jag stötte på den i form av en fröpåse. Så klart att jag måste köpa den!
Det är tydligen en oansenlig blomma, men med en underbar doft ljumma sommarkvällar.
Jag gör som de föreslår på påsen och sår några frön på olika ställen i trädgården. Synd bara att jag inte har något land utanför sovrumsfönstret. Annars kunde den ha fått söva också mig till drömmar.