Inspirerad av andra bloggare, såväl som en av de frekventa stickcafé-deltagarna, bestämde jag mig hastigt och lustigt för att cykla bort till Omberg och pröva lyckan på eftermiddagen. Jag hade inte så många timmar på mig, så jag gick bara på stigarna och tog vad som växte där.
Jag gick tvärs över berget till Västra väggar. Där är så vackert!
Där växer också de maffigaste idegranar jag någonsin skådat.
Strävsopp, blodriskor och smör/lärksopp blev det. Inga mängder, men jag är nöjd.
Sedan kokade jag bort vattnet innan jag frös svampen portionsvis. Fast en del av blodriskorna slutade som svampomelett. Smaskens!
Sedan måste jag ju visa min svamp – och bärväska. Jag hittade den för några år sedan och tycker att den är så smart. Den är vävd av nylon (tror jag) och väger ingenting. I botten och på två av sidorna har den nät, så att svampen kan andas. Hopvikt är den inte större än att man kan lägga den i fickan. Eller hänga den i en hälla eller något, för den är utrustad med karbinhake. Inuti finns en liten ficka där man kan lägga svampkniven. Till och med ett litet häfte med beskrivning av åtta matsvampar följer med.
Jag är inte så pryltokig i stort, men smarta saker av praktisk natur faller jag gärna pladask för. Jag köpte denna för några år sedan och är jättenöjd. Behöver jag säga att den är utvecklad av en kvinna? 