Jag gillar gamla textilredskap. Och då menar jag inte nödvändigtvis antika saker, utan snarast av gammal modell. Som mitt mangeldon som är nytillverkat, men med rejält gamla anor. Därför har jag i rätt många år tänkt att det skulle vara roligt att ha en glättsten. Fast jag har förstått att de inte är helt lätta att få tag på, om man inte besöker en museibutik som råkar ha sådana i sitt sortiment.
Men härom dagen slank jag in på Antikladan när jag skulle in till Vadstena. Och där låg inte bara en utan två, så jag kunde till och med välja och vraka.
Glättstenar användes för att släta ut rynkor och göra linne glansigt. Vad jag förstår har man till en början använt naturligt slipade stenar, men redan på vikingatiden gjorde man dem i glas, precis som den jag hittade. Och de har används ända in i modern tid, framför allt till huvudklädena i de trakter där det gamla dräktskicket levde kvar, har jag läst mig till.
Själv har jag inga planer på att börja glätta mina dukar i stället för att mangla dem. Någon hejd på galenskapen får det väl ändå vara. 
Testa den ska jag så klart, men annars vill jag ha den bara för att ha den.
Nu gjorde du mig varse om något jag aldrig har hört talas om förut! Glättsten? Något helt nytt. Sedan att du manglar dukar är beundransvärt. Jag stryker om jag ens lägger på en duk… Trevlig helg!
Klart en textilnörd har dukar.
Om jag stryker eller manglar beror på, men linnedukar tappar glansen av värme, så där är det absolut kallmangling som gäller. Trevlig helg själv!