Jag såg lite av Astrid Lindgrens jul på svtPlay igår. Och när jag sedan fick syn på det här gamla kortet slog det mig att det nästan kunde vara barnen från Saltkråkan.
I själva verket är det jag som leder dansen på en julgransplundring någon gång på slutet av 60-talet, vilket stämmer bra med Saltkråkans inspelningsår.
Rosetter i håret, korviga kalasbyxor, plisserad kjol och inte ett tryck eller märke på kläderna så långt ögat når.
Det känns som en helt annan värld. Och det är det väl också på sätt och vis… 
Åh, dessa kalasbyxor, alltid för korta i benen eller enormt för stora… Du leder dansen med pondus och entusiasm, härlig bild!