Jag har precis varit ute och skottat de två decimeter snö som fallit hittills. Och mer kommer det, så det blir kanske en omgång till i kväll.
Förutom det som låg på marken skottade jag av växthustaket, jag misstänker att det inte tål alltför mycket snö. Och det var ju lite av en upplevelse. Man måste stå rakt under just det område man skottar. Eller jag måste i alla fall, en lite längre person hade väl nått upp med kvastskaftet i vinkel. Alltså fick jag snön över mig och såg väldigt mycket ut som Gumman Snö innan jag var klar.
Sedan väcktes barndomsminnen till liv, när jag stod på trappan och skakade av kläderna. Just så gjorde vi efter utelek på vintern. Och var det blötsnö som satt fast, kom pappa eller mamma med kvasten och sopade av oss. Minns att jag skrattade under avsopningen, dels för att det kittlades en del, dels för att benen liksom ville vika sig när man blev avsopad i knävecken. Det där får väl inte dagens barn uppleva, men sina glatta vinteroveraller. De vet inte vad de missar, de stackars barnen av idag! 
Syster Yster och jag (som så ofta med en snöig vante i munnen)
Så söta flickor! Dina bilder från barndomen får mig alltid att le för det är så mycket igenkänning i dem. Skulle kunna klippa in ett och annat barndomsfoto precis bredvid och man kunde svära på att det var ett enda.