En gång i tiden hade jag ett kassettband som spelades ofta, ofta under många år. Det var en LP med Jacques Brel på svenska med bland annat Eva-Britt Strandberg och Tommy Körberg som jag spelat av från min syster. Nu har jag inte haft någon bandspelare på många år och jag har verkligen saknat att kunna lyssna på kassetten.
Men nu minsann har Syster Yster hittat skivan och via skivspelare och USB-minne ligger låtarna på min dator. Så just nu lyssnar jag på sångerna för första gången på jag vet inte på hur många år. Och tänk – de är lika fantastiska som jag mindes.
Märkligt också hur nästan vartenda ord fortfarande sitter där. Nog är det konstigt hur minnet fungerar, när man kan glömma sådant som verkligen är viktigt, men minnas sångtexter som egentligen inte är viktiga alls.
Bara häromdagen satt vi jobbet och pratade Brel och jag blev så längtesam efter mitt gamla band med Bara Brel. SÅ fina!
”Längtesam” – vilket underbart ord!
Himla tur att du har en så himla bra syster, med så himla bra ording på sina saker
Skämt åsido, kul att kunna göra dig glad!