Nu eller aldrig

Hur nära falsk marknadsföring kan man egentligen komma utan att gå över gränsen? Det här måste vara en god kandidat.

Jag köpte ett paket kronhjortskav vars framsida såg ut så här:

Vid en snabb titt på baksidan kunde man läsa följande:

Först när jag kom hem, flyttade jag blicken något åt vänster och fick se det här:

Alltså, jag brukar lusläsa innehållsförteckningen på produkter jag vanligtvis inte köper, men här slog mig inte ens tanken.

Nu måste det ju inte nödvändigtvis vara något fel på kött från Nya Zeeland. Kanske har de här hjortarna haft det alldeles utmärkt bra. Lite googlande visar på att man i Nya Zeeland föder upp hjortar som får leva ett naturligt liv i stora inhägnader och förhoppningsvis kommer det här köttet från en sådan farm. Men oavsett detta, jag vill inte köpa kött som fraktats över halva jordklotet. Och framför allt vill jag inte bli lurad!  ”Polarica wild food”. ”Mat från vildmarken”, och allt det där tjusiga om Lappland och lingonris som står under den rubriken. Med facit i hand kan jag ju se att de aldrig påstår att just det här köttet kommer från Lappland, bara att de som företag har sina rötter där. Men som det är uttryckt, är det väldigt lätt att dra slutsatsen att allt deras kött är svenskt.

Skämmes! säger jag. Inte för att ni säljer kött från Nya Zeeland, utan för att ni på det där försåtliga sättet ger sken av att det är något annat. Det är som jag sa när hästlasagneskandalen uppdagades: jag har inget emot att äta häst, men då ska det också vara tydligt att det är just det det är.

Köttet är tillagat och det smakade bra. Men något mer från Polarica kommer jag inte att köpa, inte ens det som faktiskt kommer från Sverige. Några principer får man ju ändå ha.