Jag borde ha tagit kort på dagens middag. Den såg bra ut färgmässigt och den var makalöst god. Men jag åt snabbare än jag tänkte och när kameran dök upp i minnet var detta allt som återstod:
Enda sättet att få i sig det sista hade varit att slicka formen. Men där drog jag gränsen. 
Jag lagar sällan mat efter recept. För det mesta öppnar jag skåpen, tar fram vad som finns och fixar till något av det.
Idag tärnade jag den näst sista biten av min sista egenodlade squash, lade tärningarna i en ugnsfast form och ringlade över lite kallpressad svensk rapsolja. Sedan lade jag dit hackad orange paprika, äkta grekisk feta och persilja direkt från trädgården. På denna färgrika bädd fick en filé av stillahavsflundra vila med ett täcke av crème fraiche, aningen grädde, nymald svartpeppar och salt över sig. In i ugnen i 175 grader en lagom stund. Klart!
Tänk att något som tar mindre än tio minuter av aktivt arbete kan bli så galet gott.
Mums! Nu blev jag ju hungrig, lagom till läggdags….