Igår åt jag denna förträffliga soppa till kvällsmat. Bara en rätt, ingen underhållning under måltiden. Men häften av soppan bestod av egenhändigt odlade grönsaker, garanterat ekologiska. Det slår de nog inte där i Stockholms stadshus.
Rapport från stickfronten: nu har jag tagit mig an projektet att sticka en tröja av min gamla slitna favoritkofta.
Jag var duktig och stickade en provlapp, mätte både den och mig och räknade ordentligt för att få det rätt. Men efter att ha stickat tjugo centimeter insåg jag att jag skulle drunkna i tröjan och att garnet förmodligen inte skulle räcka. Så det var bara att riva upp och börja om.
Av detta lärde jag mig att om man ska sticka rätstickning med tunt garn och grova stickor i elastiskt material kan det vara en god ide att göra en ordentlig provlapp, vilket man egentligen inte behöver vara någon Einstein för att räkna ut i förväg. Ska försöka lära mig använda hjärnan vid tillfälle… 
Men nu är stickningen på gång och jag hoppas komma en bit medan jag studerar vackra kreationer, slickar mig om munnen när jag skådar vad som serveras, och låter öronen smekas av ljuva opera-toner. Idag blir det en helkväll framför TV:n.
Till sist vill jag säga att jag är sååå trött på detta:
och tycker att nobelpriset i alla kategorier borde gå till den som hittar på en lösning på eländet!
Håller helt med om sladdsituationen!!!
Soppan ser härlig ut, precis sådär mustig och god och mättande utan att en massa rajraj!
Provlappar i all ära men när jag stickar dem så VET jag att det är det jag gör så jag stickar ändå annorlunda än när jag sedan stickar ” på riktigt”…