Igår, till sist, blev jackan klar och idag har den invigts. Jag är riktigt nöjd med den. Att sticka den gick fortare än jag trott, men monteringen tog en evig tid. Först för att den kändes otäck att ta tag i – det där med att klippa i stickat… Och sedan för att ärmarna var för långa och måste göras om. Men slutet gott, allting gott och än är det varmt nog att använda den. (Inom parentes och i all ödmjukhet kan jag säga att jag mötts av ett och annat berömmande ord. 
)
Här poserar jag (nåja) med den matchande mössan på huvudet, just hemkommen från stickcaféet. Timmarna där gick åt till att riva upp allt jag satt och stickade igår för att komma förbi den bit på tröjärmarna som kräver lite koncentration. Jag brukar inte vilja ägna mig åt ”tanke-stickning” när jag har sällskap, det blir så mycket fel då. Jag borde insett att det inte var så mycket bättre att göra det framför Hedebyborna. When will I ever learn? Nåja, jag är nästan tillbaka till där jag befann mig när jag kom till caféet, så jag får väl vara nöjd i ändå.
Så fantastiskt snygg!!!!!! Förstår att du är stolt över den!
Du är allt bra duktig!