Att dörrhandtag av plast inte är en god idé fick jag klart för mig för många år sedan. Jag jobbade på ett lägenhetsdagis med just plasthandtag. En dag lekte några av barnen i ett rum och stängde till dörren och när de skulle öppna, gick handtaget sönder. Där stod vi alltså med fem-sex barn i förskoleåldern utan möjlighet att ta sig ut. Jag minns inte nu hur vi löste problemet. Vi kan ha skruvat loss handtaget och satt dit ett helt från en annan dörr, men det är också möjligt att vi instruerade barnen hur de skulle öppna fönstret, så att någon av oss vuxna kunde klättra in. Det där fick mig också att börja tänka på faran med plasthandtag som smälter om det börjar brinna. Jag ryser vid tanken.
Mina handtag är av metall. Utom det mellan garaget och förrådet. Det är i plast och härom dagen bara gav det vika.
Jag hade turen att hitta ett nytt på rea för bara 59 kronor. Annars kostade det billigaste jag kunde få tag på 129:-. Det känns lite malplacerat, blankt och guldglänsande som det är, men varför inte ha det vackraste handtaget i det skräpigaste utrymmet? Kontrasten gör det så mycket tjusigare. 
Håller apselut med dig