Härom veckan kom jag på var jag skulle ställa bänken som förra ägaren lämnade kvar. Den var inte ute på hela förra sommaren, för jag hade inget behov av så många sittplatser på terrassen. Men nu, med mina odlingar att titta på i stället för en tråkig garagevägg, fann den sin plats här:
Perfekt läge med ett barrträdsparti i ryggen som insyns- och vindskydd. Och idag när jag gick ut till odlingslimpan för att hämta lite grönt till frukostmackan, insåg jag att här är det full sol på morgonen medan terrassen fortfarande ligger i skugga.
Så jag intog min frukost på bänken. Njöt av solen och den vackra, oklippta gräsmattan. Högt gräs som börjat gå i blom och diverse andra växter: tusensköna, daggkåpa, gullviva, revsmörblomma, prästkrage och diverse okända arter. Några blommar, andra är på gång.
Jag tycker ju egentligen att vildvuxna gräsmattor – och trädgårdar – är det allra vackraste. Så tänk om jag skulle vara lite wild and crazy och låta den här delen av trädgården få bli just sådan.
Riva upp en del av de mest aggressiva blommorna för hand, kanske se till att få in lite andra blommor också. Jag har ju alltid sagt att får jag en gång en gräsmatta, ska jag göra den till äng. Ja, och så får jag väl be pappa lära mig hantera en lie.
Nu har jag fått något att fundera på…
Nästan som en sådan där engelsk trädgård som de visar på TV med bänken där!
Egentligen är det ju en jättekonstig idé att odla stora ytor med gräs som man klipper kort med särskilda makiner…
Så sant, så. Och inte är det särskilt miljövänligt med motorgräsklippare heller. Fast själv kör jag med handjagare, så på den punkten kan jag i alla fall ha gott samvete.
Hörde häromdagen att det är jätteinne med lätt vildvuxna gräsmattor med stora partier med bellis etc. Tänk att du jämt ska haka på nya trender ;–
Haka på? Det är jag som sätter dem!
ÅÅÅÅÅh. Blåsippor och grönt gräs! Ser ut över snöhögarna på gården och suckar djupt.