Nu är jag här igen. Har varit hos mamma och pappa några dagar och det blev inte att jag bloggade därifrån.
Jag har spelat tokmycket Yatzy, fyndat på second hand, ätit god mat och njutit av en riktig julgran. Min egen är fin, men inte riktigt det samma.
Mina fynd ska jag berätta om så småningom, men nu måste jag visa julklappen jag skickade efter.
Jag läste på bloggen Lev mer på mindre om något som hette ljusbringare. Det verkade ju vara en förträfflig idé, så jag surfade runt lite och klickade hem en förpackning med fyra ”stenar”. Idag damp de ned i brevlådan och jag var så klart tvungen att testa på direkten.
De är gjorda i obränd lera och vanligt ljusvekegarn. På askens undersida finns instruktioner.
Jag lade stenarna i två tomma värmeljuskoppar, hällde på olivolja och lät veken bli ordentligt mättad.
Och nu brinner det så fint i mina ljulyktor med knypplad spets.
Det enda abret är att det tar aningen längre tid att tända än med vanliga ljus. I alla fall första gången, kanske går det snabbare sedan. Med en tändare hade det funkat, men med stickor brände jag nästan fingrarna, eftersom lyktorna är så djupa. Fast det var enkelt löst – jag satte kopparna på diskbänken, tände och lyfte ned dem i lyktorna med hjälp av min köttpincett. Det gick hur smidigt som helst.
Nu ska de få brinna tills oljan tar slut, jag är lite nyfiken på hur lång tid det kan ta. Under tiden ska jag sätta mig och se Ivanhoe, en tradition som hör nyåret till. Och så ska jag smaska på lite bönchips. Jag lade till det till ljusbringarbeställningen, för då kom jag upp över portofria gränsen och det blev billigare än att skippa chipsen och betala portot. 
