Några dagar den här veckan har jag gått till vävsalen redan vid sextiden. Det är så skönt att sitta i lugn och ro och tystnad och väva. Det är då det verkligen flyter för mig. Om man dessutom har lektion mellan nio och fyra och bara får väva, då hinner man en del. Jag har vävt en tablett med grönt inslag och börjat med en gul- och svartrandig löpare.
Jag minns att jag som barn trodde att det hette dräll, för att fyrkanterna lurade ögat, så att fläckar inte syntes så bra. Därför var det inte så farligt om man drällde just på drälldukar.
Nu har jag tagit reda på den verkliga förklaringen i SAOB på nätet. Som vanligt har ordet vandrat genom flera språk och förvandlats på vägen. Men ursprunget är detta: Bildat efter lat.trilix, tretrådig, av tri-, tre-, och licium, vävtråd. Vävens bindning var ursprungligen så anordnad att tre bredvid varandra liggande varptrådar lyftes eller sänktes samtidigt under vävningen.
Nog är min förklaring bättre… 
Absolut!
och fint blir det.
Hälsningar Monika