Idag på eftermiddagen slog vävlusten till med full kraft. Plötsligt hade jag planerat för ännu en disktrasväv och sedan fortsatte jag med sovrumsgardinen av bara farten.
Den har jag ju gått och funderat på i ett år och inte kunnat bestämma mig. Det ska bli en kappa i loppisköpt tunt bomullsgarn med oregelbundna ränder skapade med hjälp av olika antal trådar i solv och rör, inklusive glesränder. Dessutom vill jag ha den tätare upptill, så att den lite döljer fönsterfoder och persienner. Den blir med andra ord helt oregelbunden och jag har varken kunnat bestämma mig för hur randningen mer exakt ska se ut, eller hur i allsindar man planerar en sådan väv.
Men nu är det gjort. Inte vet jag om det kommer att bli bra, men jag har gott om garn så jag kan göra ett nytt försök om jag inte blir nöjd. Jag ska i alla fall göta varpflätan lite bredare än vad min uträkning säger mig, så att det finns utrymme både för felberäkning och viss improvisation under resans gång.
Här en detalj från det kreativa kaoset i ateljén:
Nu är frågan: hinner jag varpa en av flätorna i kväll? Tröttheten säger nej, lusten säger JA. Vi får se vem som vinner.
Hoppas att lusten övervann tröttheten
. Det brukar löna sig i längden. Vävning har jag inte provat på så mycket. Har tyvärr axlar och nacke som inte klarar det. Däremot har jag en gammal vävstol som det sägs att min morfarsfar har gjort.