I våras började jag förbereda för att få en egen liten äng, som jag skrev om här.
Nu börjar det bli dags för nästa steg och därför har jag grävt upp potatisen. Det blev inga jätteknölar. Eftersom poängen var att låta den suga ut näring ur jorden, har jag så klart inte gödslat. Men det blev drygt en halv hink i alla fall och det är gott så.
Jag kan konstatera att potatisen verkar ha trivts lika bra i på de båda halvorna, men där jag bara la den direkt på gräset och sedan öste över jord och kompost, är det rätt mycket ogräs. Och det vill jag ju inte ha i min äng, så kommande år ska jag gräva bort grässvålen innan jag sätter potatisen. Det blir lite mer jobb på våren, men mindre så här på sensommaren.
Ogräset är ett problem, det är mycket rotogräs och det konkurrerar ut ängsblommor. Men det finns överallt runt omkring och jag kan inte ge mig på att gräva bort all jord och ersätta den med ny. Så i stället ska jag försöka med att gräva ned en rotspärr runt den blivande ängen och sedan rensa riktigt ordentligt innanför den innan jag sår mina ängsfröer. Om jag kombinerar det med att vakta gränserna så att inte rev-ogräset sprider sig inåt så borde jag kunna ro det i hamn. Tycker jag. Det är värt ett försök i alla fall.
Jag beundrar din ihärdighet! Nu när vi varit borta 10 dagar (se min blogg) så har allt vildvuxit här. Krukorna med blommor syns inte i ogräset. Ruccolan är 1 meter hög och full med blommor… Gurkorna har gjort sitt men sockerärt och gröna tomater finns i massor! Ser fram emot din sommaräng nästa sommar.