Nu eller aldrig

För ett bra tag sedan, stötte jag till strykbrädan så att mitt bästa ångstrykjärn for i golvet och gick sönder. Som tur var hade jag sparat det gamla, som ju trots allt fungerade. Jag känner mig själv och har sådana här klanterier i bakhuvudet. (Min käre fader brukar säga att jag fick heta Katarina, för att det var det närmsta Klantarina de kunde komma. Själv tror jag att det är en efterkonstruktion. )

Jag har inte riktigt orkat ta tag i att bestämma mig för ett nytt strykjärn. Men så någonstans på nätet hörde eller läste jag om steamers/klädångare. Jag känner till dem sedan tidigare, men trodde att de var så svindyra att man knappast har råd att köpa dem som privatperson. Så var det inte, visade det sig, de behöver inte kosta så mycket mer än ett bra strykjärn. Så efter en del klurande och funderande bestämde jag mig för att testa en sådan istället. Jag har ju ändå mitt strykjärn och det fungerar okej.

Jag har inte hunnit lära mig tekniken riktigt än, och den fungerar inte till allt, så jag skulle inte valt den i stället för ett vanligt strykjärn. Å andra sidan är den skonsammare mot känsliga textilier, enligt vad som sägs, och jag är beredd att tro på det. Jag har en kjol som blir så där trist blankt bara man kommer i närheten med ett strykjärn, men med ångan går det finfint. Örngott å andra sidan vill jag har med en blank och hård yta, så dem kommer jag nog mestadels att stryka. Men jag har en tempurkudde som kräver en specialmodell på örngott som är nästan omöjligt att stryka. Där kommer steamern att bespara mig mycket arbete.

Vi får väl se vad jag tycker när jag hunnit vänja mig, men just nu tror jag att det var rätt tänkt att köpa den.