Idag gömmer jag mig bakom gardinerna och spionerar.
Det är inte så farligt som det låter, grannarna kan känna sig helt trygga. Men jag fick veta att den här helgen pågår årets ”Vinterfåglar inpå knuten” och det kan ju vara lite roligt att delta i. Så nu smyger jag bakom gardinerna med papper och penna och räknar fåglar.
Man kan välja mellan att sitta en timme och observera vilka besökare man har vid fågelbordet, eller att göra stickprov då och då under en av dagarna. Jag väljer det senare, för ”mina” fåglar har helt klart olika dygnsrytm. Talgoxar och pilfinkar kommer till exempel redan i gryningen, medan domherrarna inte dyker upp förrän framåt middagstid.
Det är lite knepigt att räkna gråsparvar och pilfinkar. Inte så att jag inte kan skilja på dem, men när en hel flock far runt som tättingar (vilket de ju faktiskt är 
), så är det inte helt lätt. Men det är kul samtidigt, för jag iakttar dem på ett litet annat sätt än jag brukar.
Jag önskar att få se domherrar, men får nästan aldrig syn på någon. Undrar om det har blivit färre av dem?
Hoppas inte det, de är så vackra. Jag har bara två, tre stycken här hos mig, men jag bor på slätten och domherren är en skogsfågel, så det är väl inget att förvånas över.