Så blev det då vinter till sist. Två dagar i rad har jag vaknat till ljudet av snöplog. Och i gryningen och skymningen uppstår det den där speciella blåheten, som jag tycker så mycket om.
Men på fönsterbrädan står min tama ek med fem nyutspruckna blad och påminner om att våren inte är långt borta.