I min iver att tjyva tomatplantorna har jag visst råkat toppa ett par.
Höll på att vattna ihjäl några av dem också, efter allt jag läst om att man Inte. Får. Låta. Tomater. Torka. Men jag tror att de klarar sig.
Phu!
…lite sådant där småplock, som är så tråkigt.
Först blev det lite blankettifylleri. Jag förstår inte det inre motstånd jag har mot att fylla i blanketter. Även lätta blanketter som jag kan göra klara på ett par minuter väntar jag med in i det längsta. Men idag tog jag ett rejält grepp och fyllde i sex stycken på ett bräde. Känner mig otroligt duktig!
Sedan tog jag mig an lite mattvättning. En fick gå i maskin, men de andra vågade jag bara tvätta för hand.
Ett tag med dammsugaren fick det också bli när mattorna kommit bort. Och när jag kom till hallen, insåg jag att där stod vinterskodonen kvar. Kanske dags att ställa undan dem – vi är ju ändå en bit in i juni. Så då blev det skoputsning också.
Middagen år jag på terrassen. Det blev currykyckling med ugnsbakade tomater och en sallad på avokado och diverse bladgrönt från trädgården. Gott!
Men nu har himlen grånat och temperaturen sjunkit. Så nu tror jag att jag ska ta mig en film- och stickstund som omväxling mot all utevistelse.
Som svensk bör man naturligtvis fira nationaldagen på typiskt svenskt manér, det vill säga undvika alla former av överdrifter, folksamlingar och glädjeyttringar i offentliga sammanhang. En svensk är dessutom flitig och strävsam. Däremot får hon njuta av vacker sommarväder när det infinner sig. Då kan hon till och med få sätta sig ned och njuta av värmen en stund.
Så jag började dagen med frukost i solen på trädgårdsbänken. Sedan tog jag mig äntligen för med att röja i förrådet. Det var på tiden, för det gick knappt att ta sig in.
Nu är det betydligt bättre. Rena fröjden att gå in där, faktiskt.
I städningen har också ingått att rensa bort allt planteringsrelaterat från tvättstugan, eftersom det ska ha sin egentliga plats i förrådet. Underbart att få ordning där igen!
Det som återstår är att hänga upp alla redskap, men det kräver inköp av krokar.
Sedan har jag planterat ut en murklocka och en cyklamen i trädgården. De stod bredvid varandra i köksfönstret och drabbades av någon ohyra, som jag inte riktigt fått bukt med. Så efter några dagas avhärdning har de nu fått flytta ut på riktigt. Jag hoppas att de överlever.
Nu ska jag sätta mig och njuta av en god bok och lite ”glass” bestående av frusna hallon blandade med grädde.
Trevlig nationaldag på er alla!
Någonting är galet här på bloggen, den saken är klar. Allting går låååångsamt, bilder vill inte laddas upp, jag får inga e-mailaviseringar om kommentarer och inläggen publiceras inte förrän långt efter att jag sänt dem.
Skulle väl kontakta någon och fråga vad som hänt. Men jag har ingen lust att styra med sådant just nu. Jag ser tiden an och hoppas att det löser sig.
Mördarsniglar har jag inga, tack och lov.
Men trädgårdssnäckor – du milde tid! Jag har inte räknat hur många jag plockat, tyvärr. Hade varit rätt kul att veta.
Förra året hade de ett övertag i att jag bara var här i helgerna under våren. Men nu har jag tagit en eller två plockningsrundor dagligen.
I fjol dränkte jag dem i vatten med diskmedel. Det funkade, men de dog lite väl långsamt för att det skulle kännas riktigt bra. Så i år bestämde jag mig för att helt enkelt krossa dem. De mindre klämde jag mellan fingrarna, de större lade jag på brunnslocket och trampade på. Jag är inte så äckelmagad av mig, som ni förstår.
Men det var svårt att tvätta bort slemmet från händerna och snigelkrosset drog till sig massor med flugor, så även om det var en snabb och förhoppningsvis skonsam död, var metoden inte helt optimal ur min synvinkel. Men nu har jag kommit på lösningen: en kesoburk modell större med vatten och en rejäl dos salt. De dör på stört.
Och igår när jag röjde bakom rhododendronhäcken, insåg jag var de har sin kombinerade festvåning och barnkammare. Skuggigt, fuktigt och mängder av så väl döda löv som levande växter. De fanns överallt.
Så nu är det krig! De må vara överlägsna i antal, men jag vågar nog påstå att min intelligens befinner sig på en något högre nivå än deras. Just nu känns det mest som ett ställningskrig. Men vänta bara tills jag får röja och skapa lite luft och ljus bakom mina rhododendron!
Synd på sätt och vis att döda dem. De är så vackra med sina olikfärgade skal. Jag har aldrig tänkt på variationen förut. Det är inte bara de vanliga randiga. Vissa är chokladbruna i olika nyanser och en del är vackert ljusgula. Själva djuret matchar skalet. Och ingen verkar rata en annan för att den har ”fel” färg. Där kan vi kanske lära oss en del. Men, men – de äter det jag odlar och då gives ingen pardon.
Trist, men så’nt är livet.
Härom veckan kom jag på var jag skulle ställa bänken som förra ägaren lämnade kvar. Den var inte ute på hela förra sommaren, för jag hade inget behov av så många sittplatser på terrassen. Men nu, med mina odlingar att titta på i stället för en tråkig garagevägg, fann den sin plats här:
Perfekt läge med ett barrträdsparti i ryggen som insyns- och vindskydd. Och idag när jag gick ut till odlingslimpan för att hämta lite grönt till frukostmackan, insåg jag att här är det full sol på morgonen medan terrassen fortfarande ligger i skugga.
Så jag intog min frukost på bänken. Njöt av solen och den vackra, oklippta gräsmattan. Högt gräs som börjat gå i blom och diverse andra växter: tusensköna, daggkåpa, gullviva, revsmörblomma, prästkrage och diverse okända arter. Några blommar, andra är på gång.
Jag tycker ju egentligen att vildvuxna gräsmattor – och trädgårdar – är det allra vackraste. Så tänk om jag skulle vara lite wild and crazy och låta den här delen av trädgården få bli just sådan.
Riva upp en del av de mest aggressiva blommorna för hand, kanske se till att få in lite andra blommor också. Jag har ju alltid sagt att får jag en gång en gräsmatta, ska jag göra den till äng. Ja, och så får jag väl be pappa lära mig hantera en lie.
Nu har jag fått något att fundera på…
Här kommer då en ny trädgårdsrapport. Nu hoppas jag att det ska fungera med bilderna.
I kålbädden ser det bra ut än så länge. Härom dagen täckte jag med gräsklipp. Det ska vara bra näring och hjälper jorden att behålla fukten. Dessutom kan det visst ställa till det för kålflugan och det är ju inte fel.
I den andra bädden växer det bland annat sallad, mangold och vårgyllen. Zinkbaljan innehåller lök. I krukorna finns busktomat och ”vanlig” tomat. Sedan kommer odlingslimpan med bland annat squash, ringblommor, rädisor, rucola och smörgåskrasse.
Och i växthuset är det knökfullt!
Jag sådde ju ordentligt med fröer eftersom jag inte visste hur många som skulle klara sig. Men än så länge har alla som grodde överlevt och de är riktigt kraftiga och fina. Men vi är ju bara i början på säsongen, så jag har gott om tid på mig att ta död på dem…
Bloggen har krånglat i flera dagar, jag har inte ens kunnat logga in.
Nu tar jag bort inlägget där bilderna försvann. I sitt nuvarande skick är det inte till så stor glädje. Sedan ska jag ta lite nya kort, skriva ett nytt inlägg och se om det fungerar.
Vi ses!
Bilderna från gårdagens inlägg syns plötsligt inte. Och inte i det jag tänkte lägga upp nu, heller.
Hoppas det ordnar upp sig, för jag har ingen aning om hur jag ska bära mig åt.