Lördag kväll

juni 25th, 2016

Just när jag satte mig vid datorn för att skriva ett inlägg började kyrkklockorna ringa. Jag har aldrig bott inom hörhåll för en kyrka tidigare och undrar lite över hur vanligt det är att man ringer till helg nu för tiden. Fint är det i alla fall med helgmålsringningen, tycker jag.

På tal om kvällar så var kvällen igår nästan magisk. Myggen som brukar jaga in mig senast vid sju hade tydligen flugit iväg för att fira midsommar någon annan stans. Det var nästa helt vindstilla, bara lite trafik på vägen, tyst och lugnt – och ljumt. När jag till sist tog mig i kragen och gick in vid halv tolv var det fortfarande tjugo grader.

Idag har jag tagit bort insektsnätet från odlingskragen där rucolan växer. De högsta växterna slog i taket nu, så det gick inte längre. Ovanpå nätet satt besvikna jordloppor som gärna ville in. Men de blev inte hjälpta av nätets avlägsnande, för jag skördade all rucola. Det var hög tid, för den hade börjat blomma så smått.

Rucola är en kålväxt – alltså borde man kunna frysa den, resonerar jag. Jag provade med ett par portioner, så får jag se hur det blir.

Av resten gjorde jag pesto. Eller i alla fall fuskpesto. Jag hittade diverse recept på nätet som jag tog som inspiration. Rucolan tillsammans med mandel, parmesan och olivolja var huvudingredienser.

När mandeln och parmesanen var slut hade jag rucola kvar, så då blev det till att improvisera. Rostade solroskärnor fick ersätta mandeln, och vällagrad Herrgårdsost efterträdde parmesanen. Medan jag höll på funderade jag ut något slags grundrecept på ”Grön sås i största allmänhet”. Så här ungefär:

Lägg valfri mängd ätbara blad, en sort eller flera, i mixer. Häll i ett par nävar nötter/mandlar/frön samt fint riven ost i en mängd som verkar lagom och mixa. Lägg i lök av något slag om du gillar det, riv eller finhacka först. Droppa eventuellt i lite citronsaft. Salta och krydda med vad du känner för. Kör igång mixern igen och häll i olja i en fin stråle. Sorten avgör smaken, mängden avgör konsistensen. När du har en jämn smet, smaka och se om du behöver ha i mer av något. Klart!

Så där ser det ut när jag skriver ned egna recept, om man nu kan kalla det för det. Jag kommer aldrig att bli kokboksförfattare. ;-)

När såsen var klar,

CIMG2069

 

klickade jag ut den på en bricka med smörpapper på.

CIMG2070

 

Den satte jag sedan i frysen och när såsklickarna blivit hårda la jag dem i en burk. Nu har jag smarrig nästan-pesto i frysen så jag står mig ett bra tag. Inte dumt!

 

Glad midsommar

juni 24th, 2016

Förra året lärde jag mig något om  Små grodorna som jag aldrig hört förut. Så här lär det vara:

Ursprunget är en fransk militärmarsch, ”Löksången”, som engelsmännen gjorde om till en nidvisa om grodor=fransmän. Hur den sedan kom till Sverige och blev en del av vårt midsommarfirande är det visst ingen som vet.

Jag tror jag hörde om det på radio, vilket inte i och för sig är en garanti för att det är sant, men historian låter ju inte på något sätt osannolik. Att fiendeländer skriv nidvisor om varandra är inte ovanligt och från engelsmännens epitet ”grodätare” för fransmän är inte steget till ”grodor” särskilt långt.

Och så här låter originalet. Glad Midsommar!

 

Ornitologiska studier utan ansträngning

juni 23rd, 2016

I maj fick jag tips på AnJas blogg om en webbkamera i ett örnbo i Estland. Och det vill jag tacka för, för jag har tittat in dagligen sedan dess och det är så roligt.

I början var de tre ungarna små grå dunbollar som klumpigt kunde hasa sig fram en liten bit i boet med hjälp av vingarna. Nu är de stiliga ungdomar som sitter stadigt på grenarna runt boet och flaxar med vingarna för att öva upp musklerna inför den första flygturen. Det går så fort, man ser nästan från dag till dag hur de utvecklas – det är faktiskt ett litet underverk.

CIMG2042

 

CIMG2043

 

En dag fick jag till min stora förvåning se en människoarm sticka fram i bild. Det visade sig vara någon som var där för att ringmärka ungarna. De var inte så stora då, men tänk om föräldrarna kommit hem under tiden. Ornitologi är nog inte så ofarligt som det verkar. Vilken tur att vi som aldrig skulle våga oss upp i ett örnbo, med teknikes hjälp ändå kan få vara med.

Lite om sandodlingen

juni 22nd, 2016

Sand innehåller ingen näring, därför måste sandodling gödslas ordentligt. Och det gör man med gräsklipp. Ännu bättre är det tydligen om det inte bara är gräs, utan uppblandat med annat och det låter ju logiskt. Olika växter innehåller rimligtvis olika näringsämnen. Så när jag nu skulle ge mina sandodlade morötter sin första ”mat”, blev allt det där i gräsmattorna jag sett som ogräs plötsligt något önskvärt. :-)

Det är viktigt att man inte täcker över de små plantorna så att de kvävs. Därför har jag strött ut gräset lite fint mellan raderna.

CIMG2046

 

Ogräs har fler fördelar. I det varma och torra vädret ser allt större delar av gräsmattorna ut så här:

CIMG2052

 

Undantaget är de bitar som ligger i skugga stora delar av dagen – och så de med mycket annat än just gräs.

CIMG2051

 

Återigen kan jag alltså konstatera att naturen har rätt, monokulturer är ingen bra idé. Så nu struntar jag i det där med att försöka bekämpa ogräset i gräset och utropar officiellt mina gräsmattor till grönmattor (även om de innehåller lite andra färger också). :-)

Trädgårdskjolen

juni 22nd, 2016

Klar och invigd. Inget märkvärdigt – två våder, rynk och smal tunnel med resår i midjan. ordentliga fickor. En snabbsydd och bekväm arbetskjol.

CIMG2036

Flora och fauna

juni 21st, 2016

Kapkrusbären som jag tog som sticklingar i höstas växer så att det är helt otroligt. Och de har en så vacker grönska att jag skulle odla dem även om de inte gav bär.

Jag satte två krukor utanför ett fönster och då nådde de inte upp till fönsterblecket. Nu se det ut så här:

CIMG2032

 

CIMG2033

 

Krukorna är alldeles för små och torkar ut på nolltid. Men plantorna är för stora för omplanering, så det får gå så länge det går och jag vattnar minst en gång om dagen. Jag både tog nya sticklingar och sådde fröer nu i våras, så jag har nya på gång om de här dör.

Jag har aldrig haft några egentliga problem med bladlöss. Rosor och fläder har varit angripna, men annars har det varit lugnt. Men i år verkar vara ett riktigt lusår. Paprikor, auberginer och bomull är ordentligt angripna. Så jag klämmer och såpsprutar, och så har jag små kompisar som gör vad de kan för att hjälpa mig.

CIMG2031

Morgonhälsning

juni 21st, 2016

När jag kastade min första blick genom fönstret mot trädgårdslandet idag, hälsade årets första squashblomma mig god morgon.

CIMG2027

 

Det lite speciella med squash är att de första blommorna som kommer är hanblommor, som så klart inte ger någon frukt. Däremot ska de vara goda att äta och jag har läst att man till och med avlat fram plantor som bara ger hanblommor för den sakens skull. Men jag har aldrig provat att äta dem, för de är så vackra så jag vill inte plocka dem. Jag ”äter” med ögonen i stället och kan njuta av dem så mycket längre.

(Fast i år har jag så många plantor att jag kanske tar mig för att prova. Men inte med den allra första.)

Kål

juni 20th, 2016

Idag tog jag av nätet från kållandet en stund, för att skörda årets första grönkål för nedfrysning.

CIMG2020

 

Det växer så otroligt och nu kan man också se hur broccolin börjat bilda buketter.

CIMG2021

 

Det blev ett lite berg av grönkål att förvälla.

CIMG2024

 

Tidigare har det känts som ett evighetsjobb att förvälla bladgrönsaker. Jag har faktiskt dragit mig lite för det. Men i år gick det så snabbt och lätt att jag nästan inte tror att det är sant. En orsak är väl att jag blivit mindre noggrann, jag granskar inte varje blad i jakt på minsta lilla insekt. De dör ju i vid förvällningen och skulle man få i sig ett eller annat småkryp, så är det ju faktiskt inte farligt. Jag försöker inte heller skära bitarna jämnstora, utan det får bli lite som det blir.

Men den största tidsvinsten kan jag tacka en ny hålslev för.

CIMG2025

 

Jag hade ingen sådan förrän jag köpte den här i vintras. Så nu behöver jag inte slå ut vattnet mellan varje förvällnings-omgång och börja på ny kula med att värma vatten igen. Nu kan jag bara sleva upp grönsakerna och sedan lägga ned den nya  i samma, redan varma, vatten. Och det är så klart inte bara bra för mig, utan också för miljön. En riktig win-win-situation, med andra ord.

Nu ska jag laga  middag, medan jag funderar på om jag ska fortsätta med lite skördearbete, eller sy färdigt kjolen. Tänk vilka livsavgörande beslut man har att tampas med ibland. Inte konstigt att det blir svårt att bestämma sig. ;-)

Stillsamt söndagsarbete

juni 19th, 2016

Kjolen jag brukar ha på mig när jag arbetar i trädgården var från början en snygg vardagskjol som med tiden degraderades till vanlig vardag och vidare till arbetsplagg. Nu är den så tunnsliten att den inte går att laga. Så jag tog fram ett bomullstyg som jag för rätt många år sedan köpte för att sy ett förkläde av, men som sedan blev liggande. Sedan tog jag mig tid att faktiskt rita ett ordentligt mönster till en tvåvådig kjol med rynk. Jag tänkte att det kan få fungera som grundmönster med plats för variationer för framtida sömnad. Fickor är ett måste, i midjan syr jag en resårtunnel.

Det är mer nålande än maskinsömnad, så jag kan sitta ute på terrassen och arbeta i sakta mak. Jordgubbarna är faktiskt köpta.

CIMG2019

 

CIMG2017

 

Så här vackert är det på slätten just nu:

CIMG2015

 

Jag tog bilden igår, då jag gick ut till vägen för att kasta ett öga på några av cyklisterna i Vätternrundan.

Jag är så fascinerad av att det finns människor som helt frivilligt ger sig på att cykla trettio mil i ett svep. De svischar förbi bara några tiotal meter utanför mig, men det ligger hus och träd i vägen, så jag kan inte se dem från tomten. I fredags kväll kunde jag höra dem fara fram där ute på vägen när jag skulle gå och lägga mig. Tyckte nästan lite synd om dem, när jag tänkte på att de hade mer än tjugofem mil av trampande kvar framför sig, medan jag fick krypa ned i en skön säng mellan manglade lakan. Men vi njuter väl av olika saker här i livet…

 

 

Lördagsgodis

juni 18th, 2016

Idag var det jordgubbspremiär. Bara en var mogen, men god var den.

Nu får jag vänta några dagar innan det går att skörda fler, men jag ska nog får lite gubbar till midsommar.

CIMG2010