Ser på när andra arbetar och planerar för nästa år

december 12th, 2017

Jag och pappa hade tänkt oss att i alla fall börja att måla om mina fönster i somras. Men de var i rätt dåligt skick, så när mamma ställde frågan om jag inte skull byta dem i stället så tänkte jag om. Och nu är det på gång och jag får nöjet att se på när andra arbetar.

Fint blir det och det går fortare än jag trodde. Tio fönster och två dörrar har de hunnit med idag, om jag räknat rätt, och det är mer än hälften. Sedan är ju snickeriarbetena kvar, men ändå.

Här är två bilder på före och efter från kontoret:

CIMG4296

 

CIMG4306

De tror att de blir klara med arbetet inomhus på fredag. Sedan blir det dags för mig att arbeta, för det är massor med jobb med att ställa i ordning igen. Förutom alla saker som ska på plats, måste jag också sätta fast alla gardinbeslag på nytt och sådant tar alltid rätt mycket tid. Det gäller att mäta ordentligt så att inte gardinerna hänger snett. Jag misstänker också att jag måste skaffa nya gardiner till vissa fönster. Förut har jag bara haft fönstersmygar, men nu ska det på med foder också, så i några fönster tror jag att de gamla gardinerna kommer att vara för korta.

Medan jag låtit andra arbeta för mig, har jag börjat planera nästa års odlingar. Jag fick nämligen frökatalogen från Impecta i förra veckan. Det är rätt trevligt att fundera över sådant samtidigt som årets första riktiga snöfall målat omgivningarna vita.

CIMG4303

Fina koppen

december 11th, 2017

Igår såg jag som brukligt är på nobelsändningarna på TV. Framåt kvällen kände jag för en kopp varm choklad med vispgrädde och dagen till ära tog jag fram en av de riktigt fina kopparna som kommer från farmor och farfar. Det är inte ofta jag använder dem, för jag är lite rädd att slå sönder dem.

Farmor berättade ofta att det var just chokladkoppar och att man ska ha i grädde ända upp till överkanten på öronen. Den instruktionen har jag dock aldrig följt. Kanske någon gång när jag är riktigt, riktigt hungrig…

CIMG4291

Barndomsminnen

december 9th, 2017

Ett av mina barndomsminnen är hur jag tillsammans med Syster Yster och våra fyra äldsta kusiner på pappas sida, sitter på golvet hos farmor och farfar och spelar ett vilda västern-spel.

Jag har drömt om det ibland, så minnet av hur spelet såg ut har jag kunnat frammana, men vad det hette hade fallit mig ur minnet. Efter åtskilliga försök lyckades jag googla fram svaret för ett par år sedan och sedan kom jag på att det kanske skulle gå att hitta på Tradera. Det har faktiskt dykt upp där då och då, men priset har ränt iväg. För att inte tala om de spel i nyskick som säljs till fast pris för ibland över fyratusen kronor.  Helt galet!

Men nu äntligen har det lyckats, tack vare ett spel i något sämre men komplett skick. Om jag hittar någon att spela det med får vi väl se, och inte är det säkert att jag kommer att tycka att det är lika roligt nu som då. men det här är så mycket nostalgi så att det är värt att ha ändå.

CIMG4287

 

CIMG4288

Söt som socker

december 6th, 2017

I måndags när jag gick ut i förrådet, såg jag en liten mus som försvann in under en hylla. Jag laddade min burfälla med en bit choklad och när jag tittade dit en stund senare var chokladen borta, men någon mus fanns där inte. Chokladbiten var så stor att den lilla rackaren hade lyckats ta den utan att gå upp på falluckan.

Jag laddade om, med ett par mindre bitar den här gången, och idag satt där en söt liten mus och såg på mig med pepparkornsögon och darrande nos.

CIMG4279

 

CIMG4280

 

CIMG4281

 

Det fick bli en snabb avlivning genom dränkning innan buren laddades igen. Det är lika bra att ha den stående, för det lär ju komma in fler möss förr eller senare.

Alltid när jag ser möss i juletid, kommer jag att tänka på baletten utifrån Beatrix Potters sagor som under många år sändes på eftermiddagen den 23 december. Jag älskade den, mer än Kalle Anka på julafton faktiskt, och det var en sorg när den togs bort. Men nu kan man till min stora glädje hitta en del avsnitt på YouTube.

Nyförvärv

december 5th, 2017

För ett bra tag sedan, stötte jag till strykbrädan så att mitt bästa ångstrykjärn for i golvet och gick sönder. Som tur var hade jag sparat det gamla, som ju trots allt fungerade. Jag känner mig själv och har sådana här klanterier i bakhuvudet. (Min käre fader brukar säga att jag fick heta Katarina, för att det var det närmsta Klantarina de kunde komma. Själv tror jag att det är en efterkonstruktion. ;-) )

Jag har inte riktigt orkat ta tag i att bestämma mig för ett nytt strykjärn. Men så någonstans på nätet hörde eller läste jag om steamers/klädångare. Jag känner till dem sedan tidigare, men trodde att de var så svindyra att man knappast har råd att köpa dem som privatperson. Så var det inte, visade det sig, de behöver inte kosta så mycket mer än ett bra strykjärn. Så efter en del klurande och funderande bestämde jag mig för att testa en sådan istället. Jag har ju ändå mitt strykjärn och det fungerar okej.

Jag har inte hunnit lära mig tekniken riktigt än, och den fungerar inte till allt, så jag skulle inte valt den i stället för ett vanligt strykjärn. Å andra sidan är den skonsammare mot känsliga textilier, enligt vad som sägs, och jag är beredd att tro på det. Jag har en kjol som blir så där trist blankt bara man kommer i närheten med ett strykjärn, men med ångan går det finfint. Örngott å andra sidan vill jag har med en blank och hård yta, så dem kommer jag nog mestadels att stryka. Men jag har en tempurkudde som kräver en specialmodell på örngott som är nästan omöjligt att stryka. Där kommer steamern att bespara mig mycket arbete.

Vi får väl se vad jag tycker när jag hunnit vänja mig, men just nu tror jag att det var rätt tänkt att köpa den.

CIMG4276

Om morgonrockar

december 4th, 2017

Min morgonrock i blå plysch fick jag i julklapp av mamma och pappa 1981. Den är alltså 36 år, så när som på tre veckor – inte konstigt att luggen är borta på stora delar och att dragkedjan är trasig.

CIMG4268

Jag har älskat den, mjuk och skön och sååå snygg i modellen. Så jag har tänkt mig att jag skulle sprätta itu den och försöka göra en kopia.

Utan resultat har jag letat lämpligt tyg till rimligt pris. Men så hittade jag ett på Tradera som verkade kunna vara något. Jag lade ett bud och fick det för 144 kronor inklusive porte. Enligt annonsen skulle det vara tre meter, men när jag kontrollmätte var det faktiskt tre och en halv. Och kvaliteten var precis vad jag hoppades.

CIMG4263

 

Det enda kruxet är att det inte är enfärgat, som jag helst hade velat. Så därför kommer jag att sy en enklare modell, utan besparing och rynkor, jag tror att det blir enklare att få mönsterpassningen snygg då. Tror att det får bli en anpassad variant av mönstret jag använde till badrocken. Men jag tror att jag kanske funderar vidare över julen, så att jag är riktigt säker innan jag sätter saxen i tyget.

Advent

december 3rd, 2017

Jag hoppas alla har haft en fin första advent. Hos mig luktar det pepparkakor, och nu ska jag smaka.

CIMG4261

Jag går en ljus framtid till mötes

december 1st, 2017

Mamma och pappa har varit hos mig ett par dagar och de överraskade mig med att ha med stearin, paraffin och några ljusstumpar som mamma hittat, minnen från ljusstöpningen som vi ägnade oss åt ibland när jag var barn. Så nu kan jag gjuta ännu fler ljus och det är inte i vägen, för det går åt många hos mig så här på vintern. Särskilt på mornarna, när jag gärna sitter och myser i stearinljusets sken medan det fortfarande är mörkt ute.

CIMG4258

Filmfrossa

november 29th, 2017

Vilken lyx det är att kunna se film när man vill. Idag är det en självklarhet, men jag är ju så enormt gammal ;-) att jag minns tiden innan videobandspelaren. Då var det till att antingen gå på bio eller se på tablå-TV och missade man chansen, så var den borta. Gammal som jag är, har jag inte blivit riktigt bekväm men att hyra film på nätet, även om det har hänt. Dessutom är jag en om-tittare och då blir det faktiskt billigare att köpa filmerna – om man står ut med att vänta tills det rätta priset infinner sig. För jag tror aldrig att det hänt att jag köpt en DVD till normalpris.

På sommaren blir det inte så mycket filmtittande, men på vintern däremot…

Så gissa om jag blev glad när jag hittade dessa på rea!

CIMG4253

 

Mannen som slutade röka har jag längtat efter att få tag på till rätt pris i flera år. Och resten är inte apskit det heller, om ni ursäktar min franska. ;-)

Nu ska här tittas på Hasse & Tage och stickas tröja!

Alma Deutscher

november 27th, 2017

Jag vet inte riktigt hur det gick till, men igår kväll när jag satt och slösurfade lite på YouTube stötte jag på en fantastisk tjej. Hon är född 2005 och redan pianist, violinist och kompositör. Och jag bara måste dela med mig, för jag är så imponerad. Jag fuskspelar på lek på några olika instrument, men bara för mig själv när ingen hör. Och det enda jag ”komponerat” är en enkel liten sång som jag totade ihop i ren glädje när jag fick en alldeles egen fin, blå äggkopp någon gång i sjuårsåldern. Jag minns den fortfarande och jag kan lova att jag aldrig kommer att vinna några priser med den. ;-)

Här är hon själv solist i andra satsen ur en pianokonsert hon nyligen komponerat.

Och här en aria ur hennes opera Cinderella, uppförd både i Wien och Kalifornien.

Jag såg en intervju med henne där hon berättar att hon fått kritik för att hon har ett omodernt tonspråk. Att så kunde man komponera förr i tiden, men idag är tonsättarens uppgift att spegla världens komplexitet. På detta svarar hon att hon redan vet att världen är komplex och kan vara väldigt ful (ugly). Men om det nu är så, vad är poängen med att göra den ännu fulare med ful musik. Hon vill göra världen vackrare med vacker musik.

Nu finns det förstås massor med vacker modern musik och det kan så klart vara befogat att spegla världens elände i musiken. Men ändå, visst har hon en poäng där. :-)

Som sagt, jag är så oerhört imponerad. Vad månde bliva av detta barn?