Jag säger som Sigrid i Beppes godnattstund: Färdig!
Plädruta heter den här. Jag tycker den är riktigt snygg, men det var nog den av alla i boken som det var lättast att göra fel på – och svårast att rätta till.
Här använde jag två olika självrandande garner. Det blev mest rörigt, men ett självrandande och ett enfärgat hade nog kunnat bli bra.
Här jobbar man med tre färger. Inte svårt egentligen, men på slutet virrade jag visst bort mig så att mönstret bröts. Kanske inte ett mönster som man bör ägna sig åt medan man ser på film…
Det här är den sista och den ser komplicerad ut. Men den var faktiskt en av de lättare – också stickad framför en film, men helt felfri (tror jag).
För att sammanfatta det hela, så har det här varit roligt genom alla tjugoen provlapparna och jag är väldigt glad att jag köpte boken.
Nu ska jag jobba lite på liggande projekt medan jag funderar över hur jag ska använda mina nya färdigheter. Grytlappar ska det bli, men sockar och en liten väska finns också med i tankarna.
Bra med stickade provlappar.
Kram Birgitta
Dom är himla snygga, dina provlappar. Du kanske kan använda dom till nåt?
Flitiga du.
Hälsningar Monika.