Nu mognar tomaterna snabbt. Ja, busktomatena alltså. De andra får jag vänta lite till på.
Jag äter av dem, så klart. Men jag ska också prova att frysa dem. Jag kokar ihop dem till en slags bassås, som jag sedan kan krydda när det är dags att använda den. Det borde kunna fungera.
Lyssnar på ljudbok och stickar provlapp på provlapp.
Igår var det perfekt arbeta-i-trädgården-väder och jag tillbringade åtskilliga timmar krypande på alla fyra för att klippa ”ängen” med kantsax.
Idag protesterar hela kroppen. Jag vacklar fram på stela ben, som en nittioåring som glömt rollatorn hemma. Att sitta är inte skönt och musklerna i axlarna är så hårda att de borde gå att slå i spik med.
Tror jag ska ta det lite lugnt idag…
Nåja, det var värt det. Nu ligger halva ängen på komposten, som svämmar över sina bräddar.
Fick också syn på att en del av tomatklasarna blivit för tunga och böjts. Det är inga skarpa brott, så jag tror att vatten- och näringstillförseln fortfarande fungerar. Men jag band upp en del av dem och får nog se till att hålla koll på detta framöver. Jag vet inte hur bra det är att binda med snöre, om det kan skära in för mycket. Men jag vet inte hur jag annars ska göra. Jag tog i alla fall det tjockaste snöret jag hade. Hoppas att det blir bra.
Så heter det här mosaikstickade mönstret.
Det blev väldigt tjockt och dessutom är baksidan riktigt snygg. Av de mönster jag provat hittills, är det nog det som skulle passa bäst till grytlapparna i lime och svart. Men än är jag inte ens halvvägs igenom boken, så inget är bestämt.
Det finns ett fel på provlappen, det syns väldigt tydligt så här på bilden. Jag har lyft en maska med garnet på fel sida. Det är ganska lätt hänt, har jag märkt. En annan sak som är lätt att göra är att sticka maskor som ska lyftas. Man får vara lite uppmärksam. Men så här på provlapparna rättar jag inte till felen om jag inte märker dem direkt. Någon måtta på petigheten får det väl ändå vara! 
Idag har jag sytt färdigt en ny vetekudde. Den gamla läckte inte för att en söm gått upp, utan för att tyget blivit skört och gått sönder. Jag försökte laga den, men den bara sprack på nytt. I den nya lade jag med lite lavendel, så att det ska lukta riktigt gott när jag använder den.
Det var faktiskt knepigare än jag trott att sy den. Jag ville dela in den i fack, för att vetet ska hålla sig på sin plats. Men det innebar ju att jag måste fylla den en bit i taget och sedan sy med vete i. Och det var inte helt enkelt. Hur noggrann jag än var, var det lätt att ett litet korn lade sig i vägen för nålen. Så det gällde att sy lite långsamt och fint. Dessutom blev den ju tung och svårhanterlig mot slutet.
Men nu är den klar, utan att jag bröt någon nål. Den V-formade modellen är jättebra, perfekt att lägga över axlarna. Sömmarna är lite sneda och vinda, men det gör ju inte så mycket när det är jag själv som ska ha den.
Igår var det tisdag – alltså stickcafé på Vadstena Ull&Garn.
Förutom att jag fick en del stickat på tröjan så köpte jag lite garn ur reakorgarna.
Två nystan ullgarn som jag tror ska bli krokade tossor till skydd mot mitt kalla vintergolv, när den tiden kommer.
Och så bomullsgarn som ska bli mosaikstickade grytlappar, när jag väl stickat mig igenom alla provlapparna.
Jag har ju snöat in på lime i köket, så lite textil matchning blir nog snyggt.
Här kommer nästa provlapp, stickat hålkrus. Det är faktiskt likt vävtekniken med samma namn.
Jag tycker att färgerna blev riktigt läckra, men vet inte vilken variant jag tycker bäst om.
Det skulle vara roligt att sticka något riktigt med färger liknande de här. Jag vet bara inte vad.
Kjolsömnaden slöar ned provlappsstickandet. Men här är en ny variant i alla fall.
Det är kul att plocka fram små garnrester, ibland väcker de minnen. Det här garnet använde jag för sisådär trettio år sedan när jag provade på krokning för allra första gången. En slipover blev det och vitt och ljusgult ingick också.
Idag ägnar jag mig mest åt sömnad. Jag lider allvarlig brist på kjolar och bestämde mig för att göra något åt saken.
Brist och brist, förresten. Det hänger rätt många kjolar i garderoben. Men eftersom jag krympt rätt ordentligt de senaste åren, tenderar de att ramla av mig. Några har jag nästat ihop i midjan på ett högst amatörmässigt sätt. Eftersom jag alltid har tröjan utanpå, fungerar det med vissa modeller. Så småningom ska jag väl gå igenom kjolbeståndet, ändra några mer på riktigt och göra mig av med resten. Men jag när planer på att krympa lite till och tänker inte ge mig på tråk-jobbet med ändringssömnad förrän jag är där.
Av samma skäl bryr jag mig inte om perfekt passform och andra excesser på den här kjolen. Två raka stycken, en enkel ficka i var sida, tunnel i midjan och bred resår som enkelt kan kortas vid behov. Varför krångla till det när man kan göra det enkelt?
Tyget är av ganska tjock bomull med vit varp och brunt inslag. Egentligen är det väl ett inredningstyg. Vi har en riktigt bra affär för sådant i Vadstena, men där finns inga modetyger. Men det får duga – man tager vad man haver.
Jag hade bestämt mig för att jag inte fick börja med något nytt förrän jag avlutat i alla fall ett av de pågående projekten. Och nu med sommartoppen klar, är villkoret uppfyllt.
Så jag tog fram nya boken och satte igång med flerfärgsstickning med lyfta maskor – eller mosaikstickning som det tydligen också kallas.
Och det visade sig vara riktigt roligt! Och inte alls svårt.
Jag har faktiskt bestämt mig för att sticka mig igenom alla bokens mönster i form av provlappar. Jag tar garnrester jag har liggande, så jag vet inte alltid vad det är. Och grovleken stämmer kanske inte alltid. Men det spelar ingen roll. Här handlar det dels om att fatta tekniken ordentligt, dels om att testa olika material i olika kombinationer. Jag gör också lite olika avslutningar, för att se vad som händer.
De tre första lapparna är klara och ligger på blockning. Planen är att sätta in lapparna i en pärm och ordentligt skriva ned vad jag gjort. Då borde jag ha en bra utgångspunkt för egna experiment. För det här känns som en teknik man kan leka med på egen hand även om man är ny på den.
Nu ska jag se till att få mig lite till livs. sedan ska jag fortsätta sticka. Känner mig lite manisk…