Ny teknik i all ära, men ibland är de gamla redskapen bäst. Vill man få sina textilier riktigt släta, finns det inget som slår ett gammaldags mangeldon.
Det här har jag köpt på Björke vävstuga och använder flitigt till mina finaste dukar och damastservetter.
Idag hade jag en lång lista på saker jag skulle göra. Men jag vaknade med en rejäl huvudvärk, som inte har börjat ge med sig förrän nu fram på kvällen. Så det blev en dag av närmast total overksamhet istället. Så kan det gå.
Fast en av sakerna på listan ordnade sig av sig självt. Rabatterna var i stort behov av vatten. Lämpligt nog kom det 14 mm rakt ner från skyn under eftermiddagen. Tänk, så välordnat det kan vara ibland! 
Det här är nog den vackraste tiden ute på slätten, med mogna sädesfält som rör sig i vinden. Östergyllen är ett välfunnet namn.
Ibland tar ogräset över. Inte så roligt för den som odlar marken, men vackert är det onekligen.
Jag har svårt att vara inomhus den här tiden på året, så länge det bara är uppehåll. Och nu har vi haft en räcka riktigt fina dagar. Därför blir det inte så mycket gjort, varken med huset eller det textila. Men jag klagar inte. Snart nog är det höst och då får jag jag arbeta desto mer. Tills dess njuter jag av sommaren.
Jag har varit hos mina föräldrar några dagar, för att fira pappas 75-årsdag. Det blev en lång dag med mycket firande. Men trevligt var det att träffa en massa människor jag ofta träffade som barn, men sällan numera.
Vi dukade fint i gillestugan, eftersom vädret inte inbjöd till att äta utomhus.
Mamma hade förberett en kall buffé. Den innehöll mycket smaskigt, som grillspett…
Jag måste bara visa en av buketterna pappa fick. Vilka sagolika rosor! Som en solnedgång över Siljan på vårvintern, när den är som allra vackrast.
Idag kom mamma och pappa till mig, i stället. Jag hade lite problem med avloppet och behövde pappas hjälp. Jag är långt ifrån opraktisk av mig. Men ibland behöver jag få se hur man ska bära sig åt, innan jag ger mig på det själv.
Jag fick hjälp med att sätta upp en spegel och en hylla också. Och så åkte mamma och jag en sväng till Vadstena. En riktigt bra dag, på det hela taget, även om efter-fest-tröttheten sitter i lite ännu.
Jag har tagit fram ännu en fiber från Spinspirations fiberklubb för ett antal år sedan. Det här är en riktig lyxvariant, kamel och tussahsilke, vid namn Sammet.
Det är lite annorlunda att spinna en blandning av riktigt korta och rejält långa fibrer. Det tog ett tag att vänja sig. Men nu flyter det på ganska bra.
Jag har delat bandet på längden i två delar. Nu spinner jag två tunna singlar, som jag sedan tänker tvinna till ett tvåtrådigt garn. Jag hoppas att jag lyckades dela fibrerna precis på mitten, så att jag behåller färgerna så rena som möjligt.
…det är vad jag har haft idag. Det är alldeles ljuvligt. Men ibland måste jag gå in och svalka mig en stund. Därför har jag faktiskt fått lite nyttiga saker gjorda. Som till exempel att baka bröd och tårtbotten till en kommande högtidsdag.
Min gula ros har slagit ut. Den är inte bara vacker, den doftar underbart också. Det är ju synd att det inte finns luktkameror.
Idag hade jag min syster och mina två syskonbarn på besök. Så det var extra roligt att finvädret fortsatte.
Efter middag hos mig, åkte vi in till Vadstena. Där blev det lite lätt shopping, äventyrsgolf och besök i en antikaffär som är lite speciell. De har nämligen byggt upp olika hemmiljöer från forna tider. Och för att göra illusionen ännu bättre spelar de passande musik. Louis Armstrong och Ella Fitzgerald bland annat. Musik som jag växt upp med och tycker så mycket om. En inspelning av ett radioprogram från krigsåren spelas upp i ett av rummen.
Här finns också Vadstenas sista skrädderi återuppbyggt. Det är ju lite extra roligt för en textiltok som jag.
När jag blivit ensam igen, satte jag mig på terrassen och läste ända tills klockan var halv tio. Det var andra dagen i rad jag kunde sitta ute så länge och det har inte hänt förut i sommar. Det är skönt att i alla fall få några sådana kvällar.
Idag har de svärmat, myrorna.
Den här stackaren travade fram och tillbaka samma sträcka på mitt bord i över en halvtimma. Hon hade tydligen svårt att få tag på en friare.
Naturen är full av små dramer, om man bara tittar efter…
Själv har jag varit ganska trött idag, efter en trevlig gårdag tillsammans med en vän. Hon slog mig i Alfapet – som vanligt. Men vad gör det när man har trevligt!
Jag tog mig en riktig slappardag i det underbara högsommarvädret. Jag har suttit i skuggan med min sprillans nya läsplatta och läst Hungerspelen. Det är verkligen smidigt att kunna låna böcker utan att behöva ta sig till biblioteket. Dessutom var det behagligt att läsa från plattan. Och när man inte behöver sitta och hålla upp en bok, utan bara kan lägga plattan i knät, blir det mycket mer avslappnat.
Inget kan naturligtvis slå känslan av att hålla i en riktig bok, lukten av pappret, ljudet när man bläddrar. Men läsplattan har definitivt sina fördelar. Och så kommer packningen när jag reser bort i fortsättningen att bli mycket lättare.
I trädgården har stockrosorna börjat blomma…
…och snart kommer jag att kunna skörda min egen squash.
Astilbe är det ju jag har i trädgården! Det förstod jag när jag såg några hos min kusin, som jag bott hos ett par nätter.
Jag borde känt igen dem, men har aldrig sett så stor, eller så ljust rosa astilbe förr. Skönt i alla fall att det mysteriet blev löst.
Kanske dags för lite nya bilder från trädgården. Det var länge sedan sist.
Det märks att här har bott trädgårdsintresserade människor en gång i tiden. Precis när klätterhortensians blomsterprakt sinar, slår blommorna i rabatten framför ut. Sådan tajming kräver att man vet vad man sysslar med!
Jag blir lite osäker på vad det är för blommor. De liknar plymspirea, men är rosa och rosa plymspirea har jag aldrig sett förut. Och inte hittar jag det när jag googlar. Skumt! Nåja, vackra är de i alla fall.
De flesta rosorna står i full blom. Men en liten stackare dröjde länge med att ens visa upp några knoppar. Men nu är den på gång. Min enda gula ros, visar det sig.
En buske har jag varit nyfiken på länge. Den visade sig vara en hortensia. Jag är inte så väldigt förtjust i de där hortensiorna med stora blommor. Men den här är riktigt söt. Tyvärr står den på ett ställe med tre förkrymta vinbärsbuskar som inte gör någon glad, och maaaasssooor med ogräs. Så där har jag planer på att gräva rent och bara ha gräsmatta. Jag hoppas att hortensian går attt flytta på, för den vill jag gärna ha kvar.
Det här körsbärsträdet står på grannens tomt, men jag har glädje av det ändå. Bären sitter för högt för att nås. Men de är vackert röda mot grönskan och fåglarna underhåller med flygshow när de kommer för att äta.
