Svampgurkan har fått sina första blommor. De är lika vackra som på vanlig gurka, men helt doftlösa.
En lite underlig sak är att myrorna älskar att krypa omkring här. Och det har inget med blommorna att göra, utan har varit så hela tiden. Först trodde jag att den var angripen av löss, men så är det inte. Kanske utsöndrar den något som myrorna gillar.
Jag brukar vara superdupernoga med att märka mina sådder och det är sällan något går fel. Men det händer, och därför växer det nu en stor tomat bland mina små busktomater. Typiskt nog har den dessutom hamnat precis vid terrassdörren, som nu inte går att öppna längre. Krukan är för tung för att jag ska orka flytta på den, så nu tänker jag helt sonika klippa bort det mesta av plantan, men spara blommor, kart och de blad som växer bort från dörren.
I början av min odlarkarriär var jag jätterädd för att plocka bort blad, men jag har blivit tuffare med åren. De flesta växter verkar klara en ganska ordentlig stympning och dem jag har till nytta, inte till lyst, kan jag gå ganska hårt åt.
Midsommar och blommor hör ju ihop, så det passade rätt bra igår att åka iväg och köpa växter och sedan ägna sig åt lite planteringsarbete. Blomlådan vid lilla terrassen har blivit bortglömd. Några luktärtor har jag sått, men annars ingenting.
Jag rensade bort ogräset, flyttade om några plantor som jag tror kan vara något som fröat av sig från förra årer och planterade sedan petunior som jag köpte till kraftigt nedsatt pris. Jag tänkte inte på det när jag valde färger, men när jag kom hem såg jag att jag valt sådana som matchar rosenbusken som står precis bakom och som just håller på att slå ut.
Billiga blommor fann jag också till urnan med förvuxna och halvt ihjältorkade penséer. Jag litade på regnet vi haft och tänkte inte på att den stora bladmassan gjorde att inget nådde ned i urnan. Här fick det bli silverek och isbegonia.
Skuggrabatten blev inte lika billig, men jag hoppas att det kan bli bra nu äntligen. Ett par plantor kaukasik förgätmigej köpte jag. Har haft det i tankarna ett tag, för bladen är så fantastiskt vackra. Jag hoppas att de trivs och brer ut sig.
Och så då hosta. Jag hade en rätt stor planta i en kruka, som jag kunde dela i tre. Resten är köpta och jag tänker mig att de också ska gå att dela på i framtiden och därför har jag bitar av rabatten som får ligga nakna just nu. Ett par höstflox satte jag i bakkant för att få några blommor med lite höjd. Och så tog jag av marktäckaren jag nämnde i ett tidigare inlägg, en strutbräken från en annan plats och några flikrabarber av egen sådd.
Jag klippte också av lite kärleksört som ska få stå i vatten och bilda rötter innan jag planterar ut den. Gräs blev också sått och sedan täckt med markduk. Inte så snyggt, men det bevarar fukten och hindrar fåglarna från att äta upp fröna.
Det här blev mitt livs första midsommar (utom den första, antar jag, för då var jag bara knappt fyra månader) som jag inte åt jordgubbstårta. Det har varit mitt enda midsommarmåste, sill tycker jag inte ens om. Men i år var jordgubbarna så hutlöst dyra, så det fick vara. I stället gjorde jag jordgubbspannacotta med jordgubbsgelé av frysta gubbar från förra året. Detta toppade jag med vispgrädde och bitar från de få mogna gubbar som fanns i mitt land. Det var en värdig ersättare, smakmässigt ungefär som tårta utan botten. Och bottnen är ju som alla vet den minst viktiga delen av tårtan. 
Maten står på spisen och jag tog en lite tur runt huset för att kunna pryda bordet med en sommarbukett. Med den önskar jag alla läsare Glad Midsommar.
Ännu en rabatt är rensad från kirskål och lite annat. Här är styv lerjord, så jag har lagt på barkmull som jordförbättring. ”Slangen” är kanten mot rabatten och just där var gräsmattan lägre, så jag la dit jord som ska besås med nytt gräs. SMHI lovar regn i morgon, så jag tänker att jag ska göra det då och slippa vattna.
Det här är lite av en sorgerabatt. Jorden är väl lerig, som sagt och där är inte mycket sol. Jag har funderat mycket på vad jag ska ha där och gjort lite olika experiment som inte fallit så väl ut. Nu har jag bestämt mig för att låta hosta inta främsta platsen. De två jag redan har där växer och frodas. Jag har en i en kruka som jag kan flytta dit en del av, men jag ska köpa några till. Funderar också på några astilbe, som verkar trivas bra och kanske något mer högväxt i bakgrunden. Längst fram skulle jag kunna sätta en låg marktäckare med lite tjocka blad som jag inte vet namnet på. Den har jag i en annan skuggig rabatt och den brer ut sig så pass att jag kan ta plantor därifrån.
De ska nu avnjutas med en skvätt grädde. 
(Förstår inte varför det är så svårt att fota röda saker. Den där orangea gubben längst fram ser ju helt sjuk ut. I själva verket är den lika röd som de andra.)
Nu är sista nätkassen färdig och den blev så klart fotad utomhus med prästkragar i bakgrunden. Är det midsommarveckan, så är det.
Idag får vi väl se om det blir något vettigt gjort. En mild migrän gör nytta genom att ta fokus från tandvärken. Ringde Folktandvården direkt på morgonen och fick till min förvåning en tid redan i morgon bitti. Hade halvt om halvt ställt in mig på att få vänta till efter helgen. Det hade funkat, för det värker inte konstant, utan mest när jag tuggar eller utsätter tandauschlingen för värme eller kyla, men det är skönt att få det tilltittat så snabbt. Nu håller jag bara tummarna för en rimlig prislapp.
Det här var förut till övervägande del en kirskålsodling, med inslag av knölklocka. Nu har jag rensar och rensat och lagt ned en kant för att sätta stopp för gräsmattans invasion av rabatten. Kvar finns några rosor, smultron (som jag plockat en halv kaffekopp av och snart ska äta), samt lite små knölklocksplantor som jag tar mig an en annan gång. Myggen började bli lite för aggresiva.
Sedan planterade jag små, små lavendelplantor som jag själv drivit upp.
Jag försökte plantera lavendel här tidigare, men den klarade inte vintern. När jag läste på lite förstod jag att olika sorters lavendel klarar kyla väldigt olika bra. Så då tog jag fröer från lavendel jag har på ett annat ställe och som bevisligen trivs bra här. Förhoppningsvis går det bättre den här gången, fast det är mindre sol i denna rabatten och tyngre jord. Om inte, har det i alla fall varken kostat mig pengar eller arbete, utan bara lite tålamod.
När jag hade min kusin här för några veckor sedan, fick jag chansen att provsticka lite med KnitPro Karbonz med kolfiberspets som jag läst så mycket om. De var sköna att sticka med och jag blev bra sugen, men de kostar en slant och jag har alla storlekar av deras Symphonie Wood-spetsar, så därför slog jag det ur hågen.
Men nu bröt jag ju en spets i storlek 3 när jag stickade min första nätkasse. Den som det gick så på tok med. Så plötsligt hade jag ju en anledning att köpa ett par.
När gårdagen så bjöd på regn och till och med lite åska i stället för det goda trädgårdsarbetarvädret jag ställt in mig på, lade jag upp till nästa kasse, för att få prova på riktigt. Och de är bra, det måste jag säga. Samtidigt gillar jag träspetsarna, jag skulle nog inte kunna utse någon av dem till en klar vinnare. Men just i de tunna storlekarna har ju trä nackdelen att lätt gå av om man beter sig dumt. Och det har jag gjort, inte bara den här gången. Man ska till exempel inte lägga dem i en mjuk säng och sedan sätta sig på dem. Och att hålla på och köpa nya stickor blir ju inte billigt i längden. Så det här känns som ett bra köp, samtidigt som jag kan vara nöjd med spetsarna jag redan har.
Kassen blev klar idag. Jag har gjort några små förändringar, stickat två varv mindre på slutet och gjort handtagen tio maskor längre för att de ska bli lättare att knyta.
Den här ska jag inte ha själv, den ska få åka norrut till Anette, men först ska jag sticka en till.