Nu eller aldrig

Så här på årets sista dag tog jag äntligen itu med att tvätta min trädgårdskofta, vilket innebär att odlarsäsongen 2013 är definitivt slut. Koftan har väntat på tvätt i flera månader nu och jag undrar varför det tagit mig så lång tid att ta tag i det. Det är ju varken tråkigt eller jobbigt att tvätta upp en kofta och i vägen har den legat.

Det har samlats mycket jord i den och tvättvattnet såg ut som starkt te till färgen, fast lite grumligt. Så det blev ett antal sköljningar. Sedan åkte den in i tvättmaskinen för centrifugering. Jag har ju hört att man kan göra så också med ull som annars inte tål maskintvätt. Men jag har aldrig vågat prova förut. Det gick hur bra som helst, så detta skall hädanefter bli min melodi. Så skönt att slippa krama och krama och ändå stå där med ett plagg som är tungt och vått och tar flera dagar på sig att torka.

Koftan är stickad av de första egenhändigt spunna garnerna jag gjorde (förutom dem jag lärde mig på, de blev inte så stickvänliga ) Och så är det mitt första försök med TantKoftas uppifrån-och-ner-mönster. Så jag känner lite extra för den, även om den har sina fel och brister.